Ordning på skolan

FRAMÅT, INTE BAKÅT

Folkpartiets skolpolitik styr borgerligheten och har nu även påverkat Socialdemokraterna.
Den består i huvudsak av två budskap, det ena är ”mer disciplin”, det andra är ”mer betyg”.
Det för tankarna tillbaka till tiden före enhetsskolan och grundskolan. Den dominerande strömningen i skolfrågor är alltså bakåtsträvande, inte utvecklande.
Socialdemokraterna har med rätta kritiserats för kravlöshet, oro i skolan och brister i kunskaper och färdigheter. Alliansens förslag och socialdemokratins omprövning riskerar att leda i fel riktning. Bakåt istället för framåt.

Jag anser att skolan kan och måste utvecklas i tre avseenden. Det viktigaste är individanpassning av pedagogiken. Här har socialdemokraternas politik misslyckats.
Man kan inte i jämlikhetens och solidaritetens namn behandla alla barn i skolan på samma sätt. Man måste acceptera att förutsättningarna är olika och möta varje barn där det befinner sig. Pedagoger bör ha större frihet att utveckla arbetsformer och pedagogik.

Det andra området är skolmiljön. Det handlar om lugn och ro, trygghet och glädje. Här tror vi på mindre skolor för mindre barn men också på ett litet antal grundläggande regler och normer som skall respekteras av alla i skolan.

Det tredje området som behöver utvecklas är resultaten. För att skolan skall nå sina mål måste vi på något sätt mäta hur det går. Vi tror då inte på betyg som ganska trubbigt mäter kunskaper vid ett visst tillfälle utan mer på ständig dialog och dokumentation. Elever och föräldrar skall vara delaktiga i utvärderingen.

Vi i Miljöpartiet vill inte ha tillbaka den gamla skolan utan en skola för framtiden.
Skolan måste få möjlighet och stöd att utvecklas. Då krävs ledare och politiker som är engagerade i skolans uppdrag och resultat. Det är därför fel att, som de borgerliga vill,
minska det kommunpolitiska inflytandet i skolan.